French 1594-1665 Nicolas Poussin Galleries The finest collection of Poussin's paintings, in addition to his drawings, is located in the Louvre in Paris. Besides the pictures in the National Gallery and at Dulwich, England possesses several of his most considerable works: The Triumph of Pan is at Basildon House, near to Pangbourne, (Berkshire), and his great allegorical painting of the Arts at Knowsley. The later version of Tancred and Erminia is at the Barber Institute in Birmingham. At Rome, in the Colonna and Valentini Palaces, are notable works by him, and one of the private apartments of Prince Doria is decorated by a great series of landscapes in distemper. Throughout his life he stood aloof from the popular movement of his native school. French art in his day was purely decorative, but in Poussin we find a survival of the impulses of the Renaissance coupled with conscious reference to classic work as the standard of excellence. In general we see his paintings at a great disadvantage: for the color, even of the best preserved, has changed in parts, so that the harmony is disturbed; and the noble construction of his designs can be better seen in engravings than in the original. Among the many who have reproduced his works, Audran, Claudine Stella, Picart and Pesne are the most successful.  Related Paintings of Nicolas Poussin :. | Le Jardin des oliviers | Paysage avec saint Jean a Patmos | The Empire of Flora | Eliezer et Rebecca | Even in Arcadia I have |
Related Artists:
Calcar, Johan Stephen von
or Calcker, German- practiced mainly in Italy, 1499-1546
DeScott Evans
born David Scott Evans (March 28, 1847-July 4, 1898) was an American artist who worked in Indiana, Ohio and New York. He was known for portraits, still lifes, landscapes and other genres. Born in Boston, Indiana to David S. and Nancy A. (Davenport) Evans. His father was a physician. Evans changed his signature to D. Scott Evans and later to De Scott Evans. He also signed paintings with the names David Scott, S. S. David, and Stanley S. David. He attended Miami University's preparatory school in the 1860s, studying with professor Adrian Beaugureau at Miami and later in Cincinnati. Evans married Alice Josephine Burk in 1872. They had two biological daughters, Mabel and Nancy, and an adopted daughter, Laura. In 1873, he became head of the art department at Mount Union College and after several terms there, he moved to Cleveland to teach and to paint. From Cleveland, he moved to New York. He died along with 500 other passengers and crew, including his three daughters when the French steamer La Bourgogne was rammed by a sailing ship in July 1898. His wife was not on board and later remarried. Though he died at sea, there is a cenotaph for Evans and his daughters in the Oxford Cemetery in Oxford, Ohio.
k. e. jansson
Karl Emanuel Jansson, född 7 juli 1846 i Finström, Åland, död 1 juni 1874 i Jomala, var en åländsk konstnär. Han var näst äldst av sju syskon. Han far, Jan Jansson, var en bonde i Pålsböle. Sina konstnärliga inspiration fick han av sockenmålaren G Kjellgren, vid sex-sju års ålder, när han där lärde sig att läsa och skriva. Efter avlutad skolgång sattes han i skomakarlära. Efter ett år drogs han till Kjellgren och fungerade som hans hjälpreda. Kyrkoherden Frans von Knorring såg i slutet av 1859 några av hans teckningar. Han sände några till Finska Konstföreningens direktion och lovordade Karl. Förening gav ett bidrag för att kunna studera vid Finska Konstföreningens ritskola i Åbo, under ledning av Robert Wilhelm Ekman. Av Ekman fick han husrum, rit- och målningsmaterial och en hel del extra undervisning. Karl gjorde stora framsteg under de 2 åren han målade med Ekman. Jansson flyttade hösten 1862 till Stockholm, för att kunna utvecklas mer som artist, och inskrevs som elev vid Kongl. Akademin för de fria konsterna. Han tog anatomiexamen 1863. Han levde under svåra ekonomiska förhållanden och hade svårt att sälja sina verk. Jansson fick hård kritik för de målningar han sände hem, exempelvis, Babian ätande en råtta, och konstföreningen betraktade dem med avsky. Han började då kritisera sig själv allt mer och mer, och den inställningen behöll han. Han fick inte den uppmärksammad han behövde. Tavlan Den förlorade sonens återkomst, belönades med ett pris. Han avslutade sin utbildning vid akademien 1867 med mycket beröm. Jansson lyckades utverka statsstöd för studier i Dusseldorf och reste dit på hösten 1868. Han åkte hem igen sommaren 1870 och tillbringade ett år på Åland innan han återvände till Dusseldorf. Han var nu märkt av en tilltagande lungsjukdom. De sista verk han fullbordade var Talmannen och En slant i håven. För att lindra sin sjukdom reste han till Rom i mars 1872. Efter några månader åkte han runt till olika kurorter (Davos, Meran) men inget förbättrade hans tillstånd. Efter en liten tid i D??sseldorf kom han hem till Åland sensommaren 1873. Karl flyttade in på Jomala gård, där lagman Lönnblad och hans fru tog hand om honom. Han målade några verk, vilka blev ofullbordade. På dödsbädden fick han veta att han belönats på världsutställningen i Wien för sina konstverk Klöveress och Talmannen, samt att han blivit medlem i konstakademin i Sankt Petersburg. Han dog 1 juni 1874, inte ens fylld 28 år.